Godmorgon... eller ja, har ju varit vaken några timmar nu men i alla fall! Hoppas allt är bra med er, själv är jag kanske lite irriterad. Förstår mig verkligen inte på människor längre. Förstår inte hur personer kan gå från att vara hur härliga som helst till att bara förändras. Hur folk kan ljuga en rätt upp i ansiktet, hur folk kan fjäska och låtsas bry sig när de egentligen bara vill få fram saker de kan slänga på en vid ett senare tillfälle. Kan det verkligen vara så svårt att försöka leva ett liv som gör att man mår bra? Kan det verkligen vara så svårt att vara trevlig och snäll istället för nonchalant, kaxig och rent ut sagt elak ibland? För sånt ser och hör man överallt. På facebook, på stan, i skolan, buss och tåg osv! Att folk väljer att hellre vara iskalla och säga något elakt än att vara snäll mot en människa som inte gjort dem något ont. Men nejdå, att vara snäll kan väl aldrig vara bra? Då kanske folk tycker om en och vill vara vän med en och det vill man inte ska hända? Usch, hemska tanke...

Nej, egentligen borde jag kanske inte låta sånt här påverka mig men jag är väl sådan som person. Jag bryr mig förmycket och det har jag alltid gjort - på gott och ont kanske. Dock tycker jag nog att det till största del är positivt då jag genom mitt sätt att vara kanske kan få andra att få ett lite annorlunda sätt att tänka på då jag inte drar mig för att säga till om jag tycker att något inte är rätt. Jag drar mig inte för att försöka göra en, för en annan person, negativ situation till något positivt även om den andra inte skulle ta åt sig. För ett stort problem är att många vill ha rätt och är för stolta för att ge med sig och erkänna att man har fel och någon annan har rätt. Men det kommer man inte långt med. Kommunikation och kompromisser är lösningen, ge och ta liksom! Alla är vi människor, vi gör fel och vi har ibland också fel men sålänge vi vågar erkänna det och lära oss något utav det så fungerar allt så mycket bättre!

Ja, nu ska jag inte babbla på mer... plugg väntar! Ciao