Dag 1 – Vem är jag?
, Kl. 19:42 |
1 kommentar
Om jag skulle beskriva mig själv som person så skulle det nog vara att jag är en väldigt social och framåtsträvande person som tycker om att prata mycket. Jag är flitig (efter jag har druckit en kopp kaffe), självständig och anpassningsbar som person. Jag gör mig inte beroende av andra människor för har med tiden lärt mig att den enda person man verkligen kan lita på (om ens det) är sig själv. Lite emo, jag vet, men det är bara sanning.
Jag är ingen rolig person att vara nära då jag har PMS, tycker inte alls om mig själv heller då faktiskt. Blir en riktigt satmara då som hugger och slänger ur sig spydiga kommentarer för att sedan bli gnällig och börja gråta... haha, brukar försöka vara tyst den tiden & undvika människor.
Jag älskar att skratta men det är också något jag använder för att försöka fly från jobbiga situationer, jag brukar alltså väldigt ofta skratta bort problem. Det kanske inte alltid är så bra men skulle jag ha låtit bli att skratta hade jag antagligen börjat gråta istället, har verkligen jättekänsliga tårkanaler som de flesta av mina nära vänner vet om. Har dock väldigt svårt att gråta inför människor jag inte känner mig trygg bland, vilket gör att jag istället då skrattar.
Jag älskar mina vänner & försöker alltid att ställa upp så mycket jag kan (även om jag är sämst på att hålla tider, det är nog en utav mina stora svagheter). Känner jag dock att jag av någon anledning inte skulle få något tillbaka av någon person så blir jag istället ganska kylig för jag tycker att man ska behandla människor på samma sätt som man själv vill bli behandlad.
Och... viktigast av allt; jag är alltid mig själv! Stör mig otroligt mycket på personer som försöker spela en roll om att vara tuffare och coolare (eventuellt många gånger trycka ner andra för att själv må bättre, vilket de inte gör i längden utan tvärtom) än de i själva värket är för att "passa in". Jag har alltid varit mig själv och kommer alltid att vara, jag skulle aldrig få för mig att ändra på mig för någon annan och det har jag vunnit väldigt mycket på i längden. Gilla mig för den jag är och inte för den du vill att jag ska vara.
Jag är ingen rolig person att vara nära då jag har PMS, tycker inte alls om mig själv heller då faktiskt. Blir en riktigt satmara då som hugger och slänger ur sig spydiga kommentarer för att sedan bli gnällig och börja gråta... haha, brukar försöka vara tyst den tiden & undvika människor.
Jag älskar att skratta men det är också något jag använder för att försöka fly från jobbiga situationer, jag brukar alltså väldigt ofta skratta bort problem. Det kanske inte alltid är så bra men skulle jag ha låtit bli att skratta hade jag antagligen börjat gråta istället, har verkligen jättekänsliga tårkanaler som de flesta av mina nära vänner vet om. Har dock väldigt svårt att gråta inför människor jag inte känner mig trygg bland, vilket gör att jag istället då skrattar.
Jag älskar mina vänner & försöker alltid att ställa upp så mycket jag kan (även om jag är sämst på att hålla tider, det är nog en utav mina stora svagheter). Känner jag dock att jag av någon anledning inte skulle få något tillbaka av någon person så blir jag istället ganska kylig för jag tycker att man ska behandla människor på samma sätt som man själv vill bli behandlad.
Och... viktigast av allt; jag är alltid mig själv! Stör mig otroligt mycket på personer som försöker spela en roll om att vara tuffare och coolare (eventuellt många gånger trycka ner andra för att själv må bättre, vilket de inte gör i längden utan tvärtom) än de i själva värket är för att "passa in". Jag har alltid varit mig själv och kommer alltid att vara, jag skulle aldrig få för mig att ändra på mig för någon annan och det har jag vunnit väldigt mycket på i längden. Gilla mig för den jag är och inte för den du vill att jag ska vara.
Rebecca Persson
Du är så bra som du är! :)